Loggboken

Kommer homo deus efter homo sapiens?

2017-02-15

Har tidigare beskrivit den spännande boken om vår egen djurarts historia av den israeliska professorn Yuval Noah Harari (Homo Sapiens. A brief history of humankund). Därefter kom helt nyligen en lika tjock bok på över 400 sidor (Homo Deus. A brief history of tomorrow) där Harari spekulerar vilt i hur framtiden kan tänkas se ut.

 

Essensen i hans budskap är att den evolutionära processen kommer att fortsätta och att homo sapiens gradvis kommer att övergå i en helt annan art som han kallar för homo deus. Han hävdar på goda grunder att vi redan kan skönja att det i en framtid skulle vara möjligt att dramatiskt öka livslängden för en människa med flera hundra år, samt att vi med hjälp av genmanipulering av oss själva skulle kunna påverka vår DNA på sådant sätt att intelligens och andra kognitiva förmågor skulle öka dramatiskt.

 

Rent DNA-mässigt är inte avståndet mellan en schimpans och en homo sapiens allt för olika även om effekterna av de skillnader som finns blir dramatiska. Skillnaderna mellan homo sapiens och en framtida homo deus hävdar Harari (på goda grunder) blir sannolikt än större.

 

Ytterligare en förändringseffekt blir att tekniken och biologin flyter samman allt mer. Redan inom en relativt snar framtid kommer varje människa ha en hel armé av nano-robotar i kroppen som städar bort cancer-celler och rensar våra blodkärl. Succesivt kommer allt fler delar av oss att utgöras av tekniska implantat. Enligt denna linje blir den nya människan en cyborg, men Harari spekulerar också i möjligheten att det istället blir intelligenta datorer/robotar (möjligen med vissa biologiska komponenter) som blir den nya intelligensen, eller uttryckt på ett annat sätt, våra efterlevande – homo deus.

 

Harari har starka argument för att homo deus, antingen som cyborg, renodlad robot eller kanske som ett enda mega-medvetande kommer att efterfölja homo sapiens. En drivkraft i detta är den skräck för döden som vi människor ofta upplever. Kan man med nya metoder och mediciner förlänga liv upplever vi det naturligtvis som positivt eftersom vi ser döden som den hotande avslutningen. Paradoxen är att detta blir samtidigt en drivkraft för arten homo sapiens undergång, en drivkraft som driver oss mot den nya livsformen homo deus.

 

Så långt Harari och jag måste erkänna att hans vision om framtiden i många avseenden verkar trolig. Det går inte idag att se ledande politiker som satt sig in i eller diskuterar vad den vetenskapliga revolutionen kan leda till. De står förklarligt nog helt handfallna och föredrar att prata i termer som om vi fortfarande levde på 1950-talet. Det skall göras ”insatser för att skapa nya jobb”, men något konkret kan de oftast inte tillföra av den enkla anledningen att en kraftfull robotisering i snabb takt kommer att urholka möjligheter till lönearbeten i framtiden. Till och med idag kvalificerade yrken som till exempel en läkares kommer nog att utföras säkrare och bättre både vad gäller diagnosticering och behandling av robotar inom ett antal decennier!

 

När vi drar ut konsekvenserna av vår ”flykt från döden” förstår vi att det finns bekymmer som vi har svårt att hantera. Vi (homo sapiens) är duktiga på att skapa processer, men vi är inte tillräckligt evolutionärt medvetna för att se vart de tar vägen. Min benämning på sådana processer är ”absurdprocesser”. För att ta ett exempel: När de första bilarna konstruerades i slutet av 1800-talet uppfattade både konstruktörer och allmänhet den nya uppfinningen som en vagn som inte behövde ha en häst. Ingen kunde vid denna tid förutse vare sig positiva, negativa eller mer neutrala effekter av en framtida massbilism. Ingen kunde förutse att hela städer fick byggas om, eller bilarnas skadliga utsläpp och så vidare. Hela vår kultur och uppfattning om avstånd förändrades i grunden. Processen är absurd eftersom man inte kunde föreställa sig effekterna på sikt och eftersom processen får ett eget liv som är svår att styra.

 

Nu är jag medveten om att jag låter som en dysterkvist. Finns det då inga alternativ eller hopp eller positiva ”absurdprocesser”. Jo, det tror jag att det gör och av alla de möjliga framtidsalternativ som Harari granskar tror jag att han har missat en ytterligare möjlig linje. En utvecklingslinje som utgår från insikter från både kvantfysiken och från mystiken, med tankar om att det kanske inte är främst materien som skapar medvetande utan tvärtom! Här finns intressant forskning inom både fysiken och psykologin att ta vara på. En av kvantfysikens "fäder" Niels Bohr hävdade att i en framtid kommer psykolgin bli fysikens viktigaste stödvetenskap.  

 

I ett kommande blogginlägg skall jag försöka delge lite läsresultat från det perspektivet. Självklart påstår jag inte att detta perspektiv är rätt på ett trosvist sätt, men det är en alternativ utvecklingslinje som möjligen kan sammanföra vetenskap med den mystik som ligger så att säga under fossiliserade religioner. Här pratar vi om hologramteorier, perception och annat spännande!