Loggboken

ADHD är en fördröjd utveckling av vissa områden i hjärnan

2017-02-17

Hade inte tänkt komma tillbaka så snart med ett nytt blogginlägg, men den 15 februari i år publicerade Lancet en uppmärksammad artikel om ADHD (Martine Hoogman, med flera: Subcortical brain volume differences in participants with attention deficit hyperactivity disorder in children and adults: a cross-sectional mega-analysis) som bör kommenteras.

 

Det är en viktig studie som ytterligare visar att ADHD är en verklig företeelse som behöver behandlas så tidigt som möjligt på ett adekvat och evidensbaserat sätt. Studien har fått en omdelbar uppmärksamhet inte bara i vetenskapliga kretsar utan också i bredare massmedia.

 

Studien utgjordes av 1713 deltagare med ADHD och en kontrollgrupp med 1529 deltagare utan ADHD i åldrarna 4 till 63 år som fick sina hjärnor skannade med hjälp av MRI. Resultaten visade att i fem områden, däribland amygdala och hippocampus var volymerna mindre för de med ADHD jämfört med de utan ADHD. Nu skall direkt framhållas att det handlade om mycket små förändringar på bara några procent, men ändå påvisbara och jämförbara med patienter som lider av svåra depressioner.

 

Vad gäller rapporteringarna om studien i svenska massmedier har jag noterat att man missat en viktig poäng som formulerats i studien, nämligen: ”With the largest dataset to date, we add new knowledge about bilateral amygdala, accumbens, and hippocampus reductions in ADHD. We extend the brain maturation delay theory for ADHD to include subcortical structures and refute medication effects on brain volume suggested by earlier meta-analyses”. Det vill säga, studien visade att förändringarna var mer uppenbara i avseende på ADHD hos barn och ungdomar jämfört med de som var i övre 20-årsåldern eller äldre. Det antyder att man bör betrakta funktionsnedsättningen som en utvecklingsfördröjning i några områden i hjärnan!

 

Vissa personer mognar alltså på ett lite annorlunda sätt. Vi vet att hjärnan besitter en stor ”plastisk” kapacitet, med självreparerande mekanismer, under förutsättning att den inte utsätts för nedbrytande stress. ADHD leder oftast till svår stress för de berörda barnen och deras föräldrar. För att hjärnan hos ett barn med ADHD skall kunna utvecklas normalt i sin egen takt finns en rad hjälpinsatser som måste användas när så krävs. Hit hör stöd till familjerna, pedagogiska insatser och inte minst har medicinering visat sig vara betydelsefullt.

 

Alla accepterar att barn med astma får astma-mediciner om de behöver det och på motsvarande sätt är det självklart att barn med ADHD också skall få tillgång till medicin om det bedöms som ett viktigt inslag i behandlingen. Ju fler verktyg som finns i verktygslådan desto bättre. Dessa kan ofta kombineras för att nå optimala resultat. Tidigare har jag på min blogg berättat om sensomotorisk terapi som just är en sådan metod som bör ingå i behandlingsprogram.

 

För att sammanfatta de tre viktigaste slutsatserna som kan dras av den nyligen publicerade studien i Lancet: För det första så ges ytterligare belägg för att ADHD är en verklig företeelse och inte en konstruerad diagnos.  För det andra så ges ytterligare stöd för hypotesen att ADHD kan ses som en utvecklingsfördröjning av vissa områden i hjärnan. För det tredje indikerar resultaten att med rätt och tidig behandling är full återhämtning möjlig.