Loggboken

Ökad lycka är välstånd

2008-12-07

Att ofta åka tåg som jag gör, vanligen till Stockholm eller Göteborg, ger flera upplevelser. En mycket speciell sådan inträffade för ett par veckor sedan då en livstrött person kastade sig framför tåget. Att begå självmord på detta sätt är tyvärr inte helt ovanligt. 

 

Vi fick ett uppehåll på cirka tre timmar. Då och då dök tågmästaren upp och rapporterade för resenärerna om olika rutiner som man har i sådana här tragiska fall. Olika experter skall vara där och registrera händelsen området skall städas och så vidare. Tågmästaren såg helt naturligt blek och sammanbiten ut eftersom han och lokföraren varit runt och inspekterat. 

 

Plötsligt började vi som satt i kupén att ta kontakt med varandra och det bildades snart en enda stor samtalsgrupp. Vi kom in på frågor om livets mening och om var lycka och olycka var för något. Vi lyssnade allvarsamt på varandras tankar. Sinsemellan helt främmande människor med olika bakgrunder och erfarenheter deltar i ett existentiellt samtal. Det visar vilket djup vi har under fernissan av påverkan från alla sensationsrubriker, TV-program med lekande kändisar och påträngande kommersialism. 

 

Frågan om lycka och meningsfullhet är en av de stora filosofiska frågorna och psykologin har konstigt nog först på senare år mer vetenskapligt börjat studera den. Det sker främst inom den inriktning som brukar kallas för positiv psykologi. Positiv psykologi är studiet om psykologiskt välbefinnande i kombination med individens psykologiska behov såsom trygghet, kompetens, social kontakt och självkännedom. 

 

Vi lever i en komplicerad värld där frågan om mänsklighetens överlevnad faktiskt står på dagordningen. Det torde vara uppenbart att om vi skall överleva så krävs en hel del livsstilsförändringar. Där föreligger ett stort problem. Såsom gamla savanndjur så är vi programmerade för att maximera vila och ätande. Man vet nämligen aldrig när vi plötsligt måste fly eller slåss eller när vi får mat nästa gång – det vill säga på savannen. Det innebär att vi på psykologisk nivå upplever det som ett svårt hot mot själva vår existens om vi tvingas avstå från materiella fördelar. 

 

På politisk nivå blir det då angeläget att kunna visa att man tillför något nytt. Det är kanske dags att polera av gamle Jeremy Benthams helt underbara formulering ”största möjliga lycka till största möjliga antal”. Ofta brukar Bentham (1748 – 1832) avfärdas som helt orealistisk eftersom han ville mäta grad av lycka som en slags kalkyl. Men det är väl just det som var det geniala med Bentham och som nu den positiva psykologin försöker göra. Kan man mäta lycka ja då kan man plötsligt kräva ansvar från politikerna. Samtidigt som vi får höra hur olika börser går upp och ner kan vi också få informationer om hur Bruttonationallyckan (BNL) har utvecklats. 

 

Idén om BNL [på engelska: Gross National Happiness (GNH)] formulerades 1972 av Bhutans dåvarande kung Jigme Singye Wangchuck. Han ville hitta en ny modell som skulle möjliggöra en materiel välfärdsutveckling samtidigt som landets speciella kultur och andliga traditioner kunde få fortleva och utvecklas. 

 

Idag utgör begreppet GNH ett allt mer diskuterat begrepp som en möjlighet över hela världen att kunna relatera till inte bara materiella framgångar utan också framgångar vad gäller välmående. BNP [på engelska: Gross National Product (GNP)] mäter ju bara summan av materiel produktion och handel för ett visst land. Hittade en uppgift på nätet att år 2004 genomfördes en konferens med 82 deltagare från 20 länder just om BNL som mått. 

 

Vad gäller Benthams idé om att mäta och till och med kalkylera lycka. Är det möjligt? Jo visst är det möjligt och det finns idag en omfattande forskning om ”subjective well-being” (SWB) där människor får fylla i olika enkäter där de skattar sina upplevelser i olika dimensioner. Detta mått tillsammans med mera objektiva mått såsom till exempel självmordsfrekvens, livslängd, skilsmässofrekvens och vissa materiella grundförutsättningar skulle kunna formas till ett index. Även detta forskas det om. Vore inte frågan om BNL en utmärkt fråga för Sverige att driva när nu vår statsminister snart får uppdraget som ordförande i Europeiska unionen? Vem vet, i en framtid får vi kanske höra oppositionsledaren kräva krafttag från regeringen för att höja landets BNL?

 

Det finns i vår tid en stor psykologisk beredskap ute i folkdjupet för en politik som anknyter till upplevelse av meningsfullhet.