Loggboken

Dags för Greta Thunberg med kamrater att göra tonårsrevolt?

2019-08-13

I några blogginlägg har jag tagit upp bekymret att miljörörelsen i allt för liten grad tar del av vetenskapliga rön. Av mest känslomässiga skäl avvisar man kärnkraften trots att de flesta klimatforskare ser den som ett viktigt inslag för att möjliggöra en minskning av koldioxidhalterna. Det finns visserligen risker med kärnkraftverk och tre större kärnkraftsolyckor har som bekant inträffat: Harrisburg (USA) 1979, Tjernobyl (nuvarande Ukraina) 1986 och Fukushima (Japan) 2011. Men modern kärnkraft anses vara betydligt säkrare än föregångarna och från vetenskapligt håll hävdas också att den koldioxidfria kärnkraften tillsammans med vattenkraft, vindkraft och solkraft skördar mycket få liv jämfört med fossilbaserad energiproduktion.

 

Det är naturligtvis svårt att beräkna dödsolyckor i dessa sammanhang. Det senaste försöket tycks vara en tabell sammanställd av den amerikanske energiforskaren James Conca. Han har försökt summera alla i sammanhanget kända dödsorsaker, från olyckor till långvarig förgiftning och sotdöd. Här är listan:

 

Antal dödsfall globalt, per biljon kWh, sett i relation till produktionens storlek under de senaste 40 åren.

Kol – 100 000 dödsfall (41 % av global elmarknad)

Olja – 36 000 dödsfall (33 % av global energimarknad/4 % el)

Bioenergi/biodrivmedel – 24 000 dödsfall (21 % energi/2 % el)

Naturgas – 4 000 dödsfall (22 % av global elmarknad)

Vattenkraft – 1 400 dödsfall (16 % av global elmarknad)

Solenergi – 440 dödsfall (< 1 % av global elmarknad)

Vindkraft – 150 dödsfall (2 % av global elmarknad)

Kärnkraft – 90 dödsfall (11 % av global elmarknad)

 

I artikeln kan man hitta några av Concas källhänvisningar.

 

Mot bakgrund av ovanstående uppgifter kan man undra när och om Miljöpartiet skall ge upp sin vurm för bioenergi och biodrivmedel. I en relativt nyligen publicerad artikel i tidskriften Nature framkommer att biodrivmedel har större klimatpåverkan än bensin och diesel. Enligt en debattartikel i DN av forskarna Stefan Wirsenius och Timothy Searchinger handlar det även om den svenska produktionen, där till exempel biodiesel gjord av svensk raps har mer än dubbelt så hög klimatpåverkan som fossil diesel. Man får hoppas att journalisterna utbildar sig i detta problemområde och därmed kan börja ställa kritiska uppföljningsfrågor.

 

Enligt en nyligen publicerad artikel i tidskriften Science är det plantering av skogar världen över som är det billigaste och effektivaste sättet att tackla klimatkrisen. Författarna gjorde en kalkyl över hur många träd som kan planteras i olika områden och detta utan att behöva kollidera med jordbruk eller städer (som i och för sig också kan göras grönare). Satsningen skulle motsvara att man kom ner på de koldioxidnivåer som rådde i början på förra seklet. Vore inte det ett projekt för en alert miljörörelse att ta tag i? Pricka in områden och platser, med utgångspunkt från kartorna i artikeln, som kan vara lämpliga för plantering. Uppvakta beslutsfattare, samla in pengar, underskrifter och så vidare. Då skulle man göra något positivt för miljön istället för det rent destruktiva förslaget att avverka för biodrivmedel.  

 

Tidigare ungdomsrörelser som revolterat mot missförhållanden i samhället kännetecknades av att det var ungdomarna själva som stod bakom dessa rörelser. Kommer Greta och hennes kamrater passa på att genomföra en tonårsrevolt eller åtminstone ta över rodret från reklamfolket (som till exempel Ingemar Rentzhog och Helena Iles) och kändisar (som till exempel Yacht Club de Monaco med prins Albert i spetsen)? Inget ont om PR-folk eller kändisar och dessa är bevisligen skickliga vilket framkom av att Svenska PR-byråernas förening enhälligt ville ge årets Titanpris till Greta Thunbergs kampanj, men Greta tackade förståndigt nog nej till priset. Det är inte reklam-spinning för att skapa pessimism och panik som nu behövs. Istället behövs en rörelse som skapar framtidshopp genom att driva realistiska och vetenskapligt grundade krav.

 

Följande gick att läsa i Göteborgs Posten för någon vecka sedan ”Sommartorkan som drabbat stora delar av Europa de senaste åren faller hittills inte utanför ramen för de senaste 1200 årens naturliga variationer, enligt en ny studie från en internationell forskargrupp”.

 

Uppgifterna var hämtade från en studie, som publicerats i tidskriften Environmental Research Letters. Men denna nyhet ger inga stora rubriker och är kanske inte så spännande för reklamfolket att spinna vidare på. Det ger oss dock lite perspektiv på tillvaron samtidigt som vi bör göra verkningsfulla insatser för att förbättra miljön i olika avseenden. 

 

Vill man ta del av ett än längre tidsperspektiv, både bakåt och framåt vill jag återigen rekommendera Dan Britts föreläsning som jag länkade till i ett tidigare blogginlägg.

 

Tänk om geologerna har rätt...

 

Enligt Britt är Jordens "normala" temperatur betydligt varmare än nu och med betydligt högre vattennivåer. Denna situation avbryts emellanåt av istider. I och med att mänskligheten i stor utsträckning lämnade jakt- och samlarstadiet och gick över till jordbruk påverkades klimatet genom stora utsläpp av koldioxid bland annat på grund av anlagda bränder för att frilägga områden för åkermark. Detta kunde något bromsa den smygande kylan inför nästkommande istid, men det svalare klimatet slog ändå igenom under medeltiden. Det var först under 1800-och 1900-talen som koldioxidutsläppen i samband med industrialiseringen på allvar kunde hejda en pågående uppladdning inför en ny istid. Vi som bor på norra halvklotet skall vara tacksamma för det!

 

Slutsatsen blir således, om vi får tro geologer som Dan Britt, att vi mäniskor faktiskt har kommit på en metod att monitorera klimatet. Det verkar som att människosläktet har hindrat en ny istid tack vare koldioxidutsläppen, men halterna får inte tillåtas att bli för höga. Den stora framtidsfrågan är således: vad är en lagom koldioxidhalt beroende på i vilken fas jorden befinner sig ? Vi har lärt oss hur man kan öka koldioxidhalterna för att förhindra en ny istid. Nästa steg blir att vi lär oss att hålla rätt nivå under den period då en istid normalt skulle ha funnits. Ett tredje steg måste bli att vi lär oss sänka koldioxidhalterna för att undvika överhettning och översvämningar när Jordens klimat går in i en varmare fas igen.

 

 

Tillägg

 

För ordningens skull måste konstateras att jag inte är någon miljöexpert utan är på detta område en lekman som försöker orientera sig något. Därför är det möjligt (eller till och med troligt) att jag hamnat fel här och där i mina antaganden. Min allmänna känsla är dock att världen, eller om man så vill universum, är i ständig förändring. Det finns inga oföränderliga normaltillstånd. Det är inte där vi kan söka vår trygghet. Min upplevelse är att det handlar mer om att försöka observera hur olika fenomen hänger samman och förändras, utan att vare sig överdriva och/eller förtränga. På basis av sådana observationer kan vi sedan förhålla oss till det vi observerat och göra det bästa möjliga. "Att flyta med Tao" för att citera den kinesiske filosofen Lao Tzu (570 - 590 BC).