Loggboken

Medicinsk psykologi

2009-01-26

Ett unikt och mycket spännande samarbetsprojekt mellan den psykiatriska divisionen vid Landstinget i Värmland (LiV) och psykologiämnet vid Karlstads universitet har nyligen påbörjats. Projektets syfte är att under en period på 3 år utveckla och utvärdera förutsättningarna för ett långsiktigt och fördjupat samarbete inom framförallt följande områden:

 

  • Psykiatrisk metodutveckling. Värmland – ett län för integrerad psykiatri / vård- och stödsamordning. Parterna uttalar ett ömsesidigt intresse för implementering, forskning och metodutveckling av integrerad psykiatri inom Värmland.
  • Kompetensutveckling. Den gemensamma visionen om Värmland som en föregångare inom psykiatrisk vård ställer stora och nya krav på kompetensutveckling för såväl landstinget som universitetet. Dessa krav omfattar både vidareutbildning av lärare och utbildningserbjudanden till framtida vårdpersonal. Både psykiatriska divisionen och psykologiämnet uttalar en stor öppenhet för olika metoder och synsätt inom psykiatrin. Det centrala är att metoderna är förankrade i ”vetenskap och beprövad erfarenhet” och att brukarnas behov, önskemål och deltagande är den självklara utgångspunkten.
  • Ömsesidig personalförsörjning. För en maximal slagkraft görs, när så är möjligt, överläggningar om gemensam personal-försörjning där det skall till exempel vara möjligt för en psykiatriker eller psykolog at vara både kliniskt verksam och akademiskt verksam.
  • Klinisk forskning. Genom ett fördjupat samarbete skulle nya samarbetsformer för forskning kunna stimuleras, kanske i form av ”joint venture” där akademiskt verksamma forskare, kliniskt verksamma forskare och brukare tillsammans bidrar med sina erfarenheter.

Sedan hösten 2005 har psykologiämnet haft rättigheter att utfärda doktorsexamen i psykologi (PhD). Det ger kliniskt verksamma psykologer möjligheter till kompetensutveckling. Vi vill nu även öppna en sådan dörr för psykiater, som ju redan i kraft av läkarutbildningen är medicine licentiater, dvs., de är tekniskt sett redan inne på forskarutbildningen. Efter en överbryggande kurs skall de ges möjlighet att ansluta till forskarutbildningen i psykologi för att därmed kunna avsluta forskarutbildningen.

 

En sådan satsning skulle ligga i linje med internationella förhållanden där medicin och psykologi betraktas som syskonvetenskaper och där de oftast tillhör samma fakultet. I USA är benämningen på en legitimerad läkare Medical Doctor (MD) och när denne disputerar så får läkaren samma doktorstitel som psykologen, dvs., PhD. I internationella sammanhang anges den disputerade läkaren med kombinationen (MD, PhD). Det innebär att psykiatriläkare som disputerar vid Karlstads universitet får samma internationella benämning som alla andra disputerade läkare. Kliniskt verksamma läkare och psykologer som disputerar vid Karlstads universitet skall kunna framlägga sin doktorsavhandling inom medicinsk psykologi. 

 

Begreppet medicinsk psykologi har länge använts som benämning för psykologiundervisningen inom läkarprogrammet. Sedan flera år finns också inom Svenska Läkareförbundet en särskild sektion för medicinsk psykologi som definierar sig på följande vis: ”Inom sektionen för medicinsk psykologi samverkar flera föreningar som från olika utgångspunkter arbetar för de psykologiska perspektiven inom medicinen och hälso- och sjukvården. Syftet är att främja den vetenskapliga utvecklingen mot en helhetssyn på människan och att arbeta för tillämpningen av detta synsätt i det kliniska arbetet, i utbildning och forskning.” 

 

Forskningsområdet medicinsk psykologi drivs både av psykologer och av medicinare med olika specialiteter. På KI:s hemsida kan man läsa om följande definition av ämne och ämnesområdet: ”Ämnet psykologi syftar till att göra mänskligt beteende begripligt. Den medicinska psykologin fokuserar på hur vi beter oss när vi blir sjuka, hur vi beter oss när vi möter sjuka människor och vad som händer när vi interagerar med våra medarbetare”. På ett annat ställe på KI:s hemsida utvecklas detta ytterligare: ”Medicinsk psykologi rör tillämpningen av psykologiska metoder och psykologisk kunskap inom det medicinska området. Från att tidigare mest ha varit inriktat på psykiatriska frågeställningar har ämnet breddats till att omfatta hela det medicinska fältet. Vårdpersonal behöver psykologisk kunskap både för att förstå patienten och för ett bra samarbete med kollegerna. Och inte minst för att förstå hur man själv som vårdgivare påverkar mötet med patienten, betydelsen av psykologiska faktorer för diagnos och behandlingsresultat.” 

 

Det föreligger inga hinder för en enhet som är godkänd att utfärda avhandlingar i psykologi att dessutom utfärda avhandlingar med subspecialitet medicinsk psykologi. Kriteriet kan vara att kliniskt anställda och forskningsverksamma personer som skall disputera inom klinisk psykologi gör detta inom ämnesområdet medicinsk psykologi. Läkarna är då redan vana vid begreppet och det går att argumentera att det är en fördel att olika yrkesgrupper inom psykiatrin kan samlas kring en gemensam forskarutbildning och examen. Utöver psykiatriområdet läkare inom en rad andra specialiteter få möjligheter att disputera inom medicinsk psykologi. Ett sådant område gäller till exempel smärtspecialisterna som också är inne på ett område där medicinsk och psykologisk vetenskap tydligt möts. 

 

En satsning på medicinsk psykologi vid Karlstads universitet ligger i linje med hela filosofin bakom vård- och stödsamordning och teamutveckling. Redan den 5 juni i år kommer den förste legitimerade läkaren att försvara sin avhandling i medicinsk psykologi.