Loggboken

De fem musketörerna

2009-11-28

Psykologiämnet vid Karlstads universitet har nu 14 doktorander. Det är en härlig församling och alla av dem har mycket spännande och angelägna doktorandprojekt. Att delta på seminarierna är för mig ett verkligt lyft. Vi har mycket kvalificerade doktorander! Psykologin är faktiskt det ämne som har klart flest doktorander på vår fakultet, det vill säga Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT. Namnet indikerar att det är en ”salig röra” på ämnen, men psykologiämnet får väl bidra till att begreppet Kommunikation i fakultetsnamnet fylls med ett rejält psykologiskt innehåll. Dessutom så samverkar psykologiämnet tillsammans med flera andra ämnen, som tillhör andra fakulteter, inom ramen för ett slags Hälsokluster.

 

Själv är jag huvudhandledare för fem doktorander som samtliga på ett mycket kompetent sätt bearbetar sina områden:

 

Fredrik H

I samarbete med NU-sjukvården i Västra Götalandsregionen genomför vi, med vetenskaplig ledning från Karlstads universitet, ett av världens största nu rullande psykosprojekt Clinical Long-term Investigation of Psychosis in Sweden (CLIPS). Vi följer drygt 450 patienter (300 av dem har vi följt i 8 år och vill det sig väl kommer vi att följa dem i ytterligare 8 år). Redan har en person från CLIPS-projektet disputerat hos oss, nämligen psykiatriläkaren Lars Helldin, som la fram en avhandling om remission inom schizofreni. Om detta har jag berättat i ett tidigare inlägg på Loggboken. Nu skriver psykologidoktoranden Fredrik Hjärthag på sin avhandling som handlar om hur anförvanter och närstående till en patient kan hjälpas samt hur de kan hjälpa till och där ett första steg blir att hitta bättre sätt att mäta ”familjebörda”. Till forskningen kopplas också hälsoekonomiaspekter. Två artiklar har accepterats i vetenskapliga tidskrifter och nu jobbar Fredrik för fullt med ytterligare manuskript.

 

Fredrik U

I samarbete med företaget Qbtech har vi en industridoktorand (Fredrik Ulberstad) som deltar i utvecklingen av ett instrument för att möjliggöra mer objektiva mätningar i samband med utredningar av barn med ADHD. Apparaturen (QbTest) säljs nu i stor omfattning till Tyskland, Storbritannien, Frankrike och andra europeiska länder. Även i Sverige finns ett begynnande intresse, och testet används numera av några neuropsykiatriska team för utredningar av barn. Tekniken kan alltså användas för att göra diagnostiseringar mer säkra och för att snabbt kunna screena stora populationer för att senare göra uppföljande utredning. Utrustningen kan också användas i samband med att centralstimulerande medicinering skall ställas in för att därmed minimera risker för biverkningar. Vi har nu data på flera tusen barn och doktoranden i fråga har nu kommit in i en fas där han kan börja skriva artiklar för avhandlingen.

 

Hanna

I samarbete med Landstinget i Värmland, NU-sjukvården (Västra Götaland) och Qbtech har vi en doktorand (Hanna Edebol) som arbetar med att utpröva en modifierad variant (QbTest Plus) av det ovan beskrivna testet som är avsedd att kunna användas på motsvarande sätt fast på vuxna med ADHD. Detta kan bli viktigt ur ett diagnostiskt perspektiv då primärvården kan få en resurs som bättre selekterar ut riskpatienter som snabbare därmed får diagnos och behandling. Liksom barn och ungdomar skulle metoden även för vuxna kunna ge en snabbare och säkrare utvärdering av nyttan av behandling med centralstimulantia vilket minskar risken för felbehandling. Inom kriminalvården och missbruksvård skulle metoden kunna ha stor relevans eftersom forskning visar att ca 30 % av internerna sannolikt har ADHD och ca 50 % av de interner som sitter inne för de grövsta brotten anses ha ADHD. Ett stort problem för vuxna med ADHD är också att de ofta ”självmedicinerar” sig med alkohol och andra droger. Insamlingsarbete pågår för fullt under Hannas ledning såväl inom Värmland som inom NU-sjukvården.

 

Mats

I samarbete med rörelseskolan Vestibularis i Mönsterås har vi genomfört två naturalistiska studier med 232 barn som deltagit i behandlingen. Tillsammans med rörelseskolan har vi en industridoktorand, Mats Niklasson. Behandlingen utgörs av en ny slags terapi, sensomotorisk terapi (SMT), som det finns ytterst lite forskning kring. Det handlar om vissa rörelser och balansövningar som stimulerar barns nervsystem och som kan utgöra ett komplement till annan behandling av t ex ADHD eller motoriska problem. Niklasson har kommit ungefär halvvägs på sitt avhandlingsarbete, två accepterade artiklar och pågående arbete på ”licentiatkappan”.

 

Charlotte

I samarbete med Försvarshögskolan har vi flera spännande doktorandprojekt. I ett nystartat sådant projekt undersöker doktoranden Charlotte Bäccman hur man på bästa sätt kan hitta de soldater som skulle fungera på ett bra sätt i fredsbevarande insatser beslutade av FN samt även i förväg identifiera de soldater som får svårt med den civila anpassningen och som därför kommer att behöva extra stödinsatser. Redan preliminära analyser av det stora och intressanta material som Charlotte arbetar med visar att här finns mycket som kan förbättras för att på ett bättre sätt ta hand om och hjälpa de återvändande soldaterna.

 

Det är en förmån att få följa de fem musketörernas arbete och jag ser fram emot när de så småningom blir promoverade till doktorer.