Loggboken

Open Access

2010-03-06

Nyligen deltog jag i en panel på ett seminarium betitlat ”Vetenskaplig publicering och Open Access”. Bakgrunden var att Vetenskapsrådet liksom en rad andra nationella och internationella organisationer och myndigheter nu aktivt verkar för att forskarna skall publicera sig inom Open Access. Med Open Access menas antingen elektroniska tidskrifter där läsarna har fri tillgång till artiklarna eller så kallad parallellpublicering, det vill säga att forskarna till exempel försäkrat sig om rätten att få lägga ut sina artiklar som publicerats i traditionella tidskrifter även på det egna universitetets databas. Eftersom jag nyligen i några sammanhang råkat uttala mig positivt för Open Access var jag inbjuden som en slags representant för anhängarna.

 

I de forskargrupper som jag ingår i så publicerar vi oss i huvudsakligen i psykologiska och medicinska tidskrifter. Vi liksom våra kolleger med motsvarande inriktning både i Sverige och internationellt konsulterar främst databaserna PsycInfo och Medline. Det innebär att vi har som tumregel att vi helst publicerar oss i tidskrifter som är indexerade i både PsycInfo och i Medline, men minimikravet är att tidskriften skall vara indexerad i åtminstone en av dessa databaser.

 

Vi har inte tidigare varit inriktade på att tidskrifterna vi uppvaktar måste vara indexerade i Webb of Science (WoS). Men eftersom denna databas tycks få allt större betydelse för framtida medelfördelning och meritering so kommer vi sannolikt behöva se över vår publiceringsstrategi. Visserligen har olika discipliner olika indexeringsgrad på Webb of Science. Kemi och fysik har, om vi utgår från en norsk undersökning, en täckningsgrad av sina tidskrifter på Webb of Science på cirka 95 %. Det kan jämföras med psykologi som bara har en täckningsgrad på cirka 45 %. Å andra sidan så finns de bästa psykologitidskrifterna indexerade på WoS vilket gör att resultaten för ämnen som psykologi på denna databas inte bara blir mått på volym utan även kvalitet.

 

Men nu skulle jag skriva om Open Access och då skall först erkännas att jag inte har någon större aktieportfölj inom Open Access-sfären. Det rör sig om futtiga 9 publiceringar. Den första kom 2002 och sedan har det droppat in lite då och då. Det skall också erkännas att det kanske inte har varit våra bästa manuskript som har skickats in till Open Access-tidskrifterna utan det har varit sådana som varit, av olika skäl, varit lite svårplacerade. Skall jag fortsätta att bekänna mina synder så kan jag väl säga att jag tidigare inte varit så intresserad eller entusiastisk för Open Access.

 

 

Det första exemplet

Men jag har ändrat åsikt och blivit väldigt mycket mer positiv och nu ser jag de stora möjligheter som finns med detta medium. Vändpunkten för mig skedde då vi hade ett mycket svårplacerat manuskript men som innehöll ett intressant inslag trots vissa metodologiska brister.  Rubriken var Wellness through a comprehensive Yogic breathing program. A controlled pilot trial. Försteförfattare var Anette Kjellgren numera docent vid psykologiämnet och en av medförfattarna var den egyptisk-norske molekylärbiologen Fahri Saatcioglu. I korta drag gick det hela ut på att kan man med en mycket speciell form av ”andnings-yoga” påvisa vissa direkta och påvisbara effekter för en träningsgrupp jämfört med en kontrollgrupp.

 

Open Access-tidskriften Complementary and Alternative Medicine (som f.ö. är indexerad i MedLine) tog emot manuskriptet och den publicerades den 19 december 2007. Vi fick ett för oss ett fullkomligt oväntat mottagande. Tidskriften hade skickat ut en lista på aktuella publiceringar, där vår artikel fanns med, till nyhetsredaktioner världen över. Bara en dryg månade efter publiceringen kunde man på Googles vanliga sökmotor skriva ’Dr. Kjellgren yoga’. Då fick man 3710 svar (!) varav åtminstone över 3500 verkligen handlade om vår artikel. Artikeln fanns omnämnd i en otrolig massa olika populära publikationer, däribland:

* Må Bättre
* Hindustan Times
* Los Angeles Health Times
* Xinhua (ges ut i Peking)
* Trade Arabia – Middle East business information
* The Malaysian
* och i en rad nyhetstidningar och en massa wellness-tidningar och komplementärmedicinska tidskrifter världen över

Som sagt helt otippat! Tidskriften sätter en liten röd flagga med texten ”Highly Accessed” på manuskript som fått särskilt omfattande nerladdningar och vi fick snabbt en sådan flagga. Och det är förvisso lite kul att som författare få statistik på hur många som laddat ner den. Sedan var det spännande och avvakta om artikeln skulle hitta fram även till vetenskapliga tidskrifter och bli citerad. Nu var det som sagt en pilotstudie och det fanns även en del metodologiska brister redovisade och därför var det helt rättvist att den inte har fått särskilt mycket citeringar. Till dags dato tror jag att det endast rör sig om knappt 10. Men ändå – det hade nog inte blivit någon om inte artikeln blivit så tillgänglig.

 

I kölvattnet av allt detta fick vi tillsammans med Fahri Saatcioglu en mindre summa pengar från Norska Cancerfonden för att göra ytterligare en pilotstudie för att undersöka om yoga kan användas som ett inslag i behandling av cancer. Forskningen blir i så fall något så ovanligt som ”psyko-molekylär-genetisk” beroende på yogans förmodade förmåga att påverka genuttryck. Det här ligger i pipeline men kräver en hel del förberedelsearbete innan det kan sjösättas. Vi får se var det tar vägen.

 

Andra exemplet

Bara några dagar före seminariet om Open Access skickade vi ett manuskript till en Open Access tidskrift. Den här gången med Sven-Åke Bood, lektor vid psykologiämnet, och en D-student, Mathias Carlstedt, som medförfattare. Rubriken var The affective personality: its relation to sexual fantasies. Carlstedt stod under en dryg vecka i centralt utrymme på universitetet och bjöd in studenter att anonymt, i ett avskilt område, besvara en enkät om sexuella fantasier samt några psykologiska test. Förvånansvärt många ställde upp på detta och Carlstedt fick snart svar från 209 studenter, 75 män and 134 kvinnor.

 

Vi har inte på ämnet någon särskild expertis på sexuella fantasier, men vi har under årens lopp levererat en del artiklar om ”affektiv personlighet” och till och med utvecklat en modell för det som prövas och diskuteras av andra kolleger i tidskrifterna. Eftersom ingen tidigare har undersökt eventuella kopplingar mellan affektiv personlighet och sexuella fantasier fanns det ett betydande vetenskapligt värde i Carlstedts material och vi kom överens om att samarbeta om att göra ett manuskript.

 

Här hamnade vi som åsnan mellan två hötappar. Å ena sidan var manuskriptet så bra så att det borde finnas en möjlighet att skicka in det till en ledande sexologisk psykologisk tidskrift, nämligen Archives of Sexual Behavior. Den borde kunna slinka in där. Den är naturligtvis mycket välindexerad i alla tänkbara databaser och naturligtvis också i Webb of Science. Å andra sidan var vi intresserade av att pröva Open Access alternativet. Skulle det innebära en större läsekrets och fler citeringar?

 

Vi valde med stor tveksamhet att ta Open Access spåret. Då började jakten på en lämplig tidskrift. Då har jag lärt mig att det finns en förteckning över i stort sett alla Open Access tidskrifter på en bas som heter DOAJ – och det står för Directory of Open Access Journals. Där kan man hitta tidskrifter ämnesvis. Följande har vi tillgång till vad gäller de områden som vi brukar bearbeta:

70 neurologiska tidskrifter

34 psykiatriska

53 terapeutiska

[vilket ger 157 medicinska tidskrifter med möjligt intresse för oss]

Vidare finns

114 psykologiska tidskrifter på Directory of Open Access.

 

Vår affektiva sexartikel var rent psykologisk vilket gjorde att vi efter en första gallring hade kvar att titta närmre på de 114 psykologiska tidskrifterna. Där visade sig att flera föll bort direkt eftersom de var på spanska, franska, tyska eller något annat icke engelskt språk. Ytterligare föll det bort ett antal eftersom de hade inriktningar som knappast kunde harmonieras med vårt manuskript.

 

Kvar blev cirka 15 möjliga tidskrifter och dessa fingranskades efter var de var indexerade. Det visade sig vara mycket skakigt i det avseendet. Endast två av tidskrifterna uppfyllde vårt minimikrav, nämligen att vara indexerad i minst en av de två databaser som vi själva och våra kolleger konsulterar. Vi valde Journal of Social, Evolutionary, & Cultural Psychology. På deras hemsida stod betryggande med stora bokstäver JSEC IS NOW INDEXED IN PSYCINFO!

 

Mitt andra exempel leder till vissa reflektioner. Hur skall man göra avvägningar. Skall man prioritera WoS som Vetenskapsrådet och andra förordar eller skall man prioritera att publicera på Open Access som Vetenskapsrådet och andra förordar?