Loggboken

Behovet av evidens

2010-04-19

Om jag skulle ha problem med mitt blodtryck och besöker en läkare som skulle börja behandla mig utan att först mäta blodtrycket, skulle jag bli mycket förvånad. Det är ju i själva verket så att mätningen är helt nödvändig för att läkaren skall vet vilka åtgärder som skall sättas in. Mätningen är också nödvändig för att läkaren några veckor senare skall kunna konstatera om behandlingen fungerat eller inte. Det är också viktigt för mig som patient att kunna kontrollera om läkarens insatser gett de önskade effekterna.

 

Av samma skäl är det mycket viktigt för patienter och klienter inom psykiatri och socialtjänst att få ett evidensbaserat omhändertagande. Med evidens menas här att man noga tar reda på hur brukaren har det i olika avseenden och registrerar detta på ett överskådligt sätt samt att man använder metoder som är väl utprovade och kan bedömas som framgångsrika. Alla insatser skall utgå från brukarens behov och önskemål och inte från allehanda myndighetspersoner som tror att de vet bäst.

 

I dag kan vi se många exempel på, både inom psykiatrin (landstinget) och socialtjänsten (kommunen), hur människor inte blir riktigt hjälpta, att man inte använder kraften som finns hos brukaren själv och dennes närstående. Man vet inte riktigt alla gånger vilka metoder som är utprövade och framgångsrika och inte heller hur man på mest effektiva sätt skall kunna kommunicera till brukaren och till andra vård- och stödgivare om läget och i vilka avseenden som det förändrats eller inte förändrats.

 

Det är uppenbart att mer evidenstänkande måste in i utbildningarna, både inom vårdsektorn och på socialhögskolorna. Studenterna måste också i sin utbildning få en rejäl kunskap om brukarperspektivets betydelse.

 

En intressant metod som nu använts i drygt 10 år på vissa ställen är Kvalitetsstjärnan. Under fliken ”Photos” på min hemsida har jag lagt in en bild på stjärnan. Kvalitetsstjärnan utgör ett mätsystem med åtta variabler (brukarnas nöjdhet med vård och omhändertagande, livskvalitet, social funktion, närståendes upplevelser av situationen, vårdekonomi, biverkningar (alternativt remission), symtom, upplevda besvär). Under varje sådan dimension finns tester som sammanfattas på en skala 0 – 100. Brukarna själva skattar nöjdhet, livskvalitet och upplevda besvär. Närstående skattar sin upplevda börda av situationen och personalen skattar de övriga dimensionerna. Genom att stjärnan presenteras som en bild, påminnande om en sol med åtta strålar, ges en grafisk bild av brukarens situation genom att punkter på de olika strålarna sammanbinds. Brukare, närstående och personal får därmed en översiktlig bild där effekter av insatser kan följas.

 

I den nya satsningen på vård- och stödsamordnare ingår Kvalitetsstjärnan som en naturlig del. Vi kan förvänta oss att inom en snar framtid få höra mycket mer framöver om både den nya yrkesgruppen samordnare och om evidensbaserade metoder.