Loggboken

Psykologiska rabatter 3

2010-08-11

I detta inlägg skall det andra av de fyra föreslagna strategiska målen behandlas. Med professionella avses personer som yrkesmässigt tillhandahåller tjänster eller varor. Med brukare avses personer som anlitar dessa resurser. Exempel på brukare kan vara patienter, klienter, konsumenter, resenärer och studenter.

 

Vi skall bli bäst i Sverige på forskning tillsammans med professionella och brukare

 

Detta strategiska mål tar som sin utgångspunkt redan pågående verksamhet tillsammans med professionella inom flera områden. Denna verksamhet behöver vidareutvecklas och fördjupas och vi behöver dessutom bli betydligt bättre på att utveckla forskning tillsammans med brukare. Vi har dock ett bra utgångsläge genom flera pågående projekt. Här är några exempel:

 

 

* Klinisk forskning

En hävstång här kan bli det förhållandet att psykologiavdelningen fick tillstånd att utfärda examensbevis för doktorer, inte bara inom allmän psykologi utan även inom medicinsk psykologi. Denna linje inom forskarutbildningsprogrammet är anpassad för kliniskt verksamma psykologer, men även andra personer inom legitimationsgrundade yrken och med klinisk erfarenhet kan, efter överbryggande kurser, söka till inriktningen. De två första som disputerade i psykologi vid Karlstads universitet var en sjuksköterska (Sven-Åke Bood, flyttankar för att behandla stress och stressjukdomar) och en psykiatriker (Lars Helldin, remission i samband med schizofreni). Båda hade en inriktning på medicinsk psykologi, även om vi då inte hunnit få detta med medicinsk psykologi på plats.

 

Flyttanksforskningen rullar på i vågor. Vid vissa tillfällen har det varit rejäl rusch till flyttankarna vid andra har det varit mycket av stiltje. Den främsta orsaken till detta har varit att det varit svårt att finansiera verksamheten och det har också varit svårt att få med sig vårdgivarna trots att vi har evidensprövat metoden och kan uppvisa mycket goda resultat för brukarna. Vi hoppas nu på ett genombrott för metoden sedan Region Skåne nyligen tecknat avtal med en större spa-anläggning för att möjliggöra för remitterade patienter att få flyta med hjälp av högkostnadsskyddet.

 

Ett av världens största nu rullande longitudinella projekt inom psykosforskningen, Clinical Long-term Investigation of Psychosis in Sweden (CLIPS), sker i samarbete mellan den psykologiska institutionen vid Karlstads universitet och NU-sjukvården, en av de fem sjukvårdregionerna i Västra Götaland. En disputation har redan genomförts inom detta spår (Helldin) och fler är på gång. Inom psykosforskningen samarbetar vi också med den stora databasen Kvalitetsstjärnan, där vi för övrigt redan har en psykiatriker som arbetar på sin avhandling i medicinsk psykologi.

 

Ett växande område är vård- och stödsamordning (VoS) där vi samarbetar med företaget Evidens och med flera landsting och kommuner. Region Värmland gör nu en utomordentligt stor och ambitiös satsning för att göra Värmland till ett VoS-län. Metoden såsom den utvecklats av Evidens i Sverige, den så kallade Lysekilsmodellen, innebär i korthet att varje patient med tung problematik har en egen samordnare som samordnar alla insatser och även själv ger viss behandling. Samordnaren hjälper patienten att formulera sina mål i livet och att bilda en resursgrupp. Den sätts samman av personal från psykiatrin, socialtjänsten och andra instanser beroende på behov. Även anhöriga eller andra närstående ingår i resursgruppen. Patienten beslutar själv vilka som ska vara med och det är patientens mål i livet om styr resursgruppens arbete. Ytterligare en psykiatriker har påbörjat ett avhandlingsarbete med denna inriktning.

 

Vår nyblivna professor i medicinsk psykologi, Kjerstin Almqvist, har en omfattande forskning om utsatta barn och dessutom tillsammans med en doktorand påbörjat terapiforskning som handlar om vad som kännetecknar en bra terapeut. Personlighetens är här viktig och frågan är också om det finns tekniker och förhållningssätt som skär tvärs över alla terapeutiska skolor. En hypotes kan vara att det just är dessa underliggande variabler som har störst betydelse. Inriktning på terapeutisk skola skulle i så fall spela en något mindre roll än vad som brukar antas. Tidigare har redan den påbörjade KBT-forskningen omnämnts.

 

Slutligen bör vår ADHD-forskning uppmärksammas som genomförs tillsammans med en doktorand finansierad av Landstinget i Värmland och en annan doktorand finansierad av det medicinsk-tekniska företaget Qbtech. Här handlar det främst om att utveckla bättre metoder för att diagnostisera ADHD hos barn, ungdomar och vuxna samt bättre tekniker för att ställa in medicinering om sådan skall användas. På annat ställe har vi redan nämnt rörelseskolan Vestibularis vars verksamhet också delvis ligger inom detta område.

 

 

* Hållbar utveckling och livskvalitet

Det mest omfattande projektet inom detta fält är transportforskningen med docent Margareta Friman som primus motor. Jag gör det lite bekvämt för mig här och citerar från psykologiämnets hemsida: ”Inom detta forskningsområde bedriver vi forskning om vad som upplevs vara en attraktiv kollektivtrafik, hur människor tänker kring olika val av färdmedel, hur människors vardagsresande relaterar till en övergripande livstillfredsställelse, upplevd och predicerad tillfredsställelse med kollektivtrafik samt effekter av mjuka policyprogram på människors inställning och resbeteende. En stor del av det konsumentinriktade spåret sker inom ramen för SAMOT som är ett Vinn Excellence center vid Karlstads universitet. SAMOT står för en service och marknadsorienterad transportforskning vilket har hög samhällsrelevans då målet för regeringen och branschen är att fördubbla andelen resenärer inom den kommande 10-årsperioden. Ett viktigt mål för SAMOT är därför att involvera industriella partners så att de deltar i och har möjlighet att påverka kunskapsutvecklingen inom transportsektorn. För närvarande sker ett nära samarbete med nio industriella partners.”

 

En rad andra spännande projekt finns inom fältet livskvalitet och här finns också förvisso en stor utvecklingspotential. Nyligen har till exempel uppmärksammats ett projekt där en lektor i psykolog (Erik Wästlund) och en datavetare samarbetat om att ta fram en prototyp till en rullstol som kan styras med hjälp av ögonrörelser. Detta är ett utmärkt exempel på att vår vision fungerar. Wästlund har gett sig ut och huggit upp ny mark! Detta kan generera mycket både i avseende på tekniska innovationer och vetenskapliga landvinningar. Brukare med svåra funktionsnedsättningar i rörelseapparaten kan få en väsentligt bättre livskvalitet.

 

Ytterligare ett område som kan bidra till målet att bli bäst i Sverige vad gäller forskning tillsammans med professionella och brukare är positiv psykologi. Positiv psykologi handlar just om positiva aspekter dvs., i motsatts till allehanda problem, neuroser och svårigheter som psykologin vanligen ägnar sig åt. Flera medarbetare intresserar sig för detta forskningsfält och områden som studeras är till exempel kreativitet (Per Kristensson), subjektivt välmående (Lars E. Olsson) eller ekologisk psykologi (Anette Kjellgren). Ett närbesläktat fält är idrottspsykologi (Henrik Bergman) där det finns goda möjligheter att anknyta till målet om aktivt deltagande från professionella och brukare.

 

 

* Försvarspsykologi

Ett tredje övergripande område där vi kan utveckla forskning tillsammans med professionella och brukare är det som vi redan utför tillsammans med Försvarshögskolan. Vi har fem doktorander verksamma inom detta fält. De professionella är naturligtvis personer inom försvarsmakten och befäl. Numera måste även soldaterna räknas in som professionella eftersom Sverige gått över till en yrkesarmé. Brukarna får väl anses vara civila som skall skyddas av till exempel en fredsbevarande styrka.

 

De nya förutsättningarna gör att de nuvarande urvalssystemen inte fungerar maximalt. Det behövs kunskaper om värvning och uttagning, om inte annat för att förhindra att krigsgalningar rekryteras. Det ställs synnerligen hårda krav på individer som skall ingå i internationella fredsbevarande styrkor och insatsstyrkor baserade i Sverige. I samband med detta behöver nya testinstrument tas fram och det är också nödvändigt att utveckla bättre sätt att ta hand om återvändande soldater och bättre behandlingsmetoder till exempel i samband med posttraumatisk stress.

 

En svårighet här är att Försvarshögskolan eventuellt skall läggas ner eller åtminstone avlövas. Det innebär att andra akademiska institutioner har ett ansvar för att ta över delar av den forskning som nu pågår vid Försvarshögskolan. Psykologiämnet vid Karlstads universitet bör göra ansträngningar för att underlätta för forskare från Försvarshögskolan att ansluta till avdelningen och att vi eventuellt så småningom tillskapar en centrumbildning kring försvarspsykologisk forskning. Misstänker att en sådan process behöver ske i flera steg,

 

 

* Harvardmodellen

Harvardmodellen innebär ursprungligen att anställda vid ett universitet bildar fristående och nischade forskningsinstitut som organiskt ingår i verksamheten. Typiskt är seniora forskare både anställda av instituten och av universitetet. Universitetet fungerar som ett hotell för forskningsinstitut. I Sverige finns ännu inte något tydligt exempel på denna modell även om ansatser finns vid Chalmers, Karolinska, Handels och Jönköping.

 

En variant på denna modell skulle kunna vara att erbjuda små och medelstora företag, som redan har verksamhet av intresse för både forskning och utbildning, att associeras till universitetet genom ett partnerskap. På det viset tillförs akademin värdefulla ”halvfabrikat” som kan förädlas och akademiseras. Genom en nära samverkan i forskning och utbildning, och genom att personal är anställd både på företaget och på universitetet, utvecklas företaget till att bli ett forskningsinstitut enligt samma principer som Harvardmodellen.

 

Därmed skapas vinn-vinnsituationer. Modellen kan även användas i partnerskap med vissa myndigheter såsom landsting, kommuner och regioner. Ett viktigt moment är att relationen preciseras i ett samverkansavtal eller en avsiktsförklaring. Låt oss kalla detta för Karlstadsmodellen.

 

Konkreta sådana planer finns redan tillsammans med Evidens där vi snart kan presentera avtalsförslag till universitetsledningen och diskussioner förs med ytterligare ett par företag om hur banden kan stärkas. 

 

 Fortsättning följer