Loggboken

Psykologiska rabatter 4

2010-08-12

Vi skall bli bäst i Sverige på utbildningar inom psykologi

 

* En stabil pedagogisk tradition

Psykologiämnet har begåvats med utomordentligt skickliga lärare under de gångna åren. Utöver alla de namn som redan nämnts i samband med forskningen (och som också gjort betydande pedagogiska insatser) bör ytterligare personer uppmärksammas för omfattande pedagogiska bidrag (i ungefärlig ordning efter det att de börjat anställning vid psykologiämnet): Renée Perrin-Wallqvist, Birgitta Johansson-Hidén, Per Folkesson, Anki Nordmarker, Roger Donaldson, Fredrik Hjärthag, Pernille K Andersson, Nina Svensson, Ulrik Terp, Helena Draxler, och flera andra tidigare anställda eller tillfälligt inhyra.

 

Det finns således en stabil pedagogisk tradition att bygga vidare på. Vi behöver bli bättre på att ta hand om nya arbetskamrater och introducera dem i våra pedagogiska erfarenheter. Kanske ett par av våra tunga undervisningsankaren kan fungera som mentorer? Alla nyanställda behöver känna till att det är tillåtet att misslyckas och alla skall få hjälp och stöd för att utvecklas. Vi tror att alla har förutsättningar att utvecklas till goda pedagoger, men ingen är fullfjädrad från början. Periodvis har vi också anordnat konferenser där olika pedagogiska frågor, till exempel om handledning, betygssättning och så vidare, har diskuterats.

 

 

* Taktiska mål för att nå det strategiska målet

Kanske behöver vi ställa upp några taktiska mål för att vi lättare skall ta oss fram till det strategiska målet? [här används begreppen Vision, Strategi och Taktik i enlighet med Clausewitz begreppsapparat]. De taktiska målen kanske kan se ut som följande:

 

  • Vi jobbar vidare med olika slags pedagogiska konferenser med inriktningen att ge varandra stöd
  • VoS-programmet ges som diplomerad utbildning, men vi skickar en delegation till Socialstyrelsen och till socialministern som verkar för att utbildningen leder till legitimation
  • Vi arbetar för att Karlstads universitet i samarbete med företaget Evidens får en stark ställning vad gäller utbildningar inom KBT
  • Forskarutbildningsprogrammet och dess upplägg utvärderas tillsammans med doktoranderna för att ytterligare förbättra utbildningen
  • Vi undersöker möjligheterna i framtiden att medverka med grundutbildningar även för sensomotorisk terapi och transpersonell terapi
  • Vi försöker skapa frihetliga fristående kurser där studenterna ges valmöjligheter att skapa olika profiler på sina utbildningar
  • Vi verkar för att ytterligare förankra utbildningarna hos olika grupper av professionella och brukare.
  • Vi satsar på en ny stor giv för uppdragsutbildningar

 

Det riktigt stora delmålet blir att kraftsamla för

 

  • Ett psykologprogram till Karlstad

 

Som det nu är tänkt skall psykologutbildningarna vara generalistutbildningar, men utbildningsanordnarna har rätt att skapa tydliga profiler på utbildningarna. Den profil som det nu beslutats om är en klinisk profil. När olika vårdgivare annonserar om psykologer brukar det nästan alltid framgå i annonserna att man fäster särskild vikt vid personlig lämplighet. Denna formulering indikerar att de nuvarande psykologprogrammen, som förlitar sig på betygsintagning, inte alltid varit framgångsrika med antagningsprocesserna. Därför bör det utvecklas antagningstekniker vid ett framtida psykologprogram i Karlstad som redan från början kan bidra till en hög kvalitet vad gäller utbildningen.

 

Planer finns också om nära samarbete med norska högskolor vilket skulle stärka underlaget samtidigt som de nyutexaminerade psykologerna skulle få tillgång till en större arbetsmarknad. Utbildningen är tänkt att i alla avseenden att vara högkvalitativ och kunna bidra till att höja psykologyrkets status.

 

 

* Fler högskolor på universitetet?

Flera engelska universitet är så organiserade att de består av flera college. Det kan vara en intressant lösning för vårt universitet och dessutom pågår den processen så sakteligen mer eller mindre spontant. Eftersom det handlar om underifrån uppkomna rörelser finns all anledning att ta vara på denna kraft. Vi har redan en Musikhögskola och en Handelshögskola. Vore det inte ett bra grepp att även formulera en Lärarhögskola? Redan finns en rörelse för en hälsohögskola med arbetsnamnet Hälsoakademin och stöd för att underlätta samarbetet mellan de hälsoinriktade ämnena har nyligen getts av universitetsstyrelsen. Det skulle också ligga nära till hands med en Högskola för Natur och Teknik.

 

Sålunda skulle vi få en mer verksamhetsinriktad organisation som skulle ge bättre plattformar för ämnesövergripande initiativ jämfört med nuvarande fakulteter. Om universitetet skulle organiseras efter college-modellen så skulle det räcka med en enda fakultet som ansvarar för att bevaka alla akademiska frågor. Ämnena skulle i en sådan organisation få viktig roll som sammanbindande länkar vilket skulle leda till en mindre splittrad organisation. Vissa ämnen kanske enbart kommer att vara närvarande vid en högskola, andra vid flera. För psykologiämnet verkar det troligt att vi kommer att närvara med medarbetare och verksamhet i Hälsoakademin, Handelshögskolan, Lärarhögskolan och Högskolan för Natur och Teknik. Det är möjligt att college-modellen också skulle gynna det föreslagna strategiska målet.

 

Fortsättning följer