Loggboken

Flyt-REST fungerar!

2010-10-18

Under senare tid har jag fått en hel del förfrågningar via mejl, och någraockså under fliken ”Kommentarer”, om flyt-REST metoden. Därför skall göra en sammanfattning var vi står just nu. Den inledande texten nedan baserar sig nästan uteslutande på två avhandlingar, nämligen

 

  • Anette Kjellgren. (2003). ”The Experience of flotation-REST (Restricted Environmental Stimulation Technique): Consciousness, Creativity, Subjective Stress and Pain”.
  • Sven-Åke Bood. (2007). “Bending and Mending the Neurosignature. Frameworks of influence by flotation-REST (Restricted Environmental Stimulation Technique) upon well-being in patients with stress related ailments”.

 

Vidare har jag sedan sammanfattat en del av våra resultat från artiklar, vars referenser ofta spåras under andra flikar på denna hemsida. Har dock upptäckt att jag behöver uppgradera och utöka mina referenser under de flikarna. Skall försöka ta tag i detta snart. I detta inlägg är avsikten som sagt att försöka ge en överblick.

 

Avslappningsresponsen - RR 

Avslappningsövningar är en effektiv metod för att minska fysiologiska och psykologiska reaktioner på stress . Olika slags avslappningstekniker leder ofta till, om de är effektiva, specifika psykologiska och fysiologiska förändringar som kallas för avslappningsresponsen (eng. the relaxation response) (Benson, 1975). Denna “relaxation response” (RR) identifieras som den fysiologiska motsatsen till “kamp-flykt responsen” eller stressresponsen (SR).

 

RR associeras med direkt förekommande fysiologiska förändringar som bland annat innebär minskad aktivitet för det sympatiska nervsystemet, minskad metabolism, minskad hjärtaktivitet och blodtryck och andningen blir långsammare. På psykologisk nivå upplever individer RR-tekniker som en verklig vila, återhämtning, förbättrad sömnkvalitet, mindre behov av alkohol och psykoaktiva mediciner, såväl som en upplevelse av ökad kontroll och effektivitet vid stressfulla tillfällen.

           

Det finns hundratals metoder för förändring och personlig utveckling och många av dem har funnits i över tusen år medan andra har utvecklats under och efter 1970-talet. Tekniker som autogen träning, Tai Chi, olika fysioakustiska procedurer och biofeedback är några exempel på tekniker som utvecklats för att inducera avslappning i syfte att utlösa RR. Även medicinsk behandling syftar ytterst att utlösa RR, till exempel genom lugnande medicinering. Men erfarenheterna visar att enbart medicinsk behandling lyckas sällan med att framgångsrikt behandla stressrelaterade åkommor.

 

Om vi accepterar tanken att vi inte endast består av kropp, utan också av psyke och kanske även av en slags komponent (”ande”) som är en del av en större helhet (”essensen”; se mina tidigare inlägg om kvantfysik och positiv psykologi) då får vi acceptera mer holistiska behandlingsmetoder där medicinsk behandling har en självklar roll tillsammans med olika former av terapier och där frågor om meningsfullhet inte kan sopas under mattan. Vår svenske nobelpristagare Arvid Carlsson, som fick priset för sina insatser inom neurofarmakologi, betonar återkommande att framtidens behandlingar måste utgöras av kombinationer av farmaka och terapi. Tänk om medicinare och psykologer kunde bli lite mindre fundamentalistiska och just se styrkan av att integrera olika perspektiv!

 

För att kunna framgångsrikt utlösa RR så är åtminstone två huvudfaktorer nödvändiga, nämligen, minskad sensorisk stimulering och minskade kroppsrörelser. Ett avgörande och stort problem som ofta iakttagits är att de personer som har störst behov av avslappningstekniker är oftast de som har allra svårast att delta i och fullfölja olika former av avslappningsövningar - vilket är den nödvändiga förutsättningen för att kunna utlösa RR.

 

Hög stressbelastning ökar också risken för drogmissbruk. Alkoholintag kan, som exempel, ge en omedelbar avslappning hos en person som upplever svår stress, en omständighet som kan förklara varför ångest och stress ofta kan leda till alkoholism. Det behövs tillgång till säkra tekniker som sänker stressnivåerna hos människor med svår stressproblematik och som kan utlösa RR. Detta förhållande talar starkt för att nya tekniker måste utvecklas och noggrant utvärderas.

 

Flyt-REST

Flotation-REST (Restricted Environmental Stimulation Technique) är en metod som effektivt och säkert klarar av att utlösa avslappningsresponsen (RR) till och med hos individer med svåra stressproblem. För att hitta ett svenskt begrepp har vi valt att kalla metoden för flyt-REST. Under flyt-REST vilar individen i en ljud- och ljusisolerad flyttank som innehåller salt varmt. Vattentemperaturen är den samma som hudens (ca 35 Celsius) och syftet är att minska taktila upplevelser från omgivningen. Vattnet är saltare än Döda havet och består huvudsakligen av magnesiumsulfat vilket är skonsamt för huden. Mörkret och tystnaden under behandlingen bidrar till att minska sensoriska intryck från den yttre miljön och uppmärksamheten riktas istället mot den egna tankevärlden.

 

Under en sådan sensorisk deprivation blir uppmärksamhet och tankar allt mer inriktade mot vad man inom psykologin kallar för primärprocesser, det vill säga mer intuitivt, bildmässigt och ”här-och-nu” tänkande. Samtidigt minskar sekundärprocesserna vilket innebär att abstrakta tankar och tankar om problem eller sådant som har hänt eller kan tänkas hända (”då-och-sedan” tänkande) avtar. Det är vilsamt och psykologiskt fördelaktigt att uppleva återkommande perioder av att ”bara vara”.

 

Vid Human Performance laboratoriet vid Karlstads universitet finns en omfattande erfarenhet av att behandla patienter med hjälp av flyttankar. Verksamheten vid flyttanken organiseras så att deltagaren har full kontroll och kan avbryta när han/hon så önskar. Locket är lätt att öppna från såväl utsidan som insidan. Genom att trycka på knappar kan man tända en lampa i tanken eller kalla på personal. Vattnets salthalt är mycket hög vilket ger en stor bärkraftighet. Den stora flytkraften i kombination med den mycket låga vattennivån (ca 3 dm) ger maximal säkerhet. Vattnet filtreras och behandlas automatiskt flera gånger mellan varje användning både mekaniskt och med ultraviolett, bakteriedödande ljus. Varje deltagare lägger sig alltså i helt rent vatten. Samtidigt skall understrykas att flyt-REST är en ”mild” form av REST och det förekommer inte i litteraturen några rapporter om faror eller problem för försökspersoner/patienter.

 

Forskning kring flyttanken – pionjärerna

            Tidigare experiment med sensorisk isolering har ofta rapporterat om negativa effekter för deltagarna, men senare experiment med REST under en begränsad tid i flyttankar har inte visat negativa effekter utan istället en rad positiva. Metoden utvecklades från början bland annat i syfte att träna piloter och astronauter i ”viktlöst” tillstånd och under sensorisk deprivation. Ganska snart upptäckte idrottspsykologer att flyttankarna kunde användas med framgång i syfte att ge effektivare kontroll över stressens negativa effekter, att förstärka den mentala träningen och att förbättra återhämtning efter slitsamma träningspass och tävlingar. Studier indikerar (för en sammanfattning se Kjellgren, 2003) att metoden leder till ökat välmående, mild eufori, ökad originalitet, förbättrad sömn, minskad stress spänning och ångest, reducerat blodtryck, samt kan vara lämplig att kombinera med terapi.

 

Det finns emellertid en kritik mot den första vågens flyttanksforskning. Ofta har man haft mycket små grupper, cirka 10 deltagare är det vanliga, och försökspersonerna har endast fått flyta vid ett par enstaka tillfällen. Ett annat problem har varit att kontrollgrupper ofta saknats. Trots dessa brister har en meta-analys gjorts på basis av pionjärforskningens 27 bäst beskrivna och genomförda studier med sammanlagt 449 deltagare (van Dierendonck & te Nijenhuis, 2005) som visar att flyt-REST har positiva effekter på flera fysiologiska mått (t ex lägre nivåer av kortison och lägre blodtryck) samt att metoden leder till ökat välmående och förbättrad prestation.

 

Forskning kring flyttanken – den andra vågen

            Flyttanksforskningen påbörjades i liten skala i Karlstad 1998 genom ett samarbete med Olympic Support Center i Örebro. Ett år senare införskaffades en egen flyttank och 2003 invigdes Human Performance laboratoriet vid Karlstads universitet. Där finns nu 3 flyttankar. Vi var tydliga med att flyttanksforskningen behövde utföras enligt vedertagna metodologiska principer. Därför har vi använt oss av kontrollerade studier, power-beräkningar samt systematiskt utforskat olika möjliga placeboeffekter samtidigt som även flera kvalitativa studier har genomförts. Två avhandlingar och ett 20-tal artiklar har publicerats. Resultaten från dessa kan sammanfattas som att:

 

* sensorisk deprivation i flyttank leder till ett förändrat medvetandetillstånd till förmån för primärprocesser (Kjellgren, 2003)

* tekniken har förmåga att utlösa RR även hos patienter med mycket svår stressproblematik (Bood, 2007)

* MHPG (stressrelaterade metabolismer) minskar (Kjellgren, Sundequist, Norlander & Archer, 2001) medan prolaktin ökar först något (jag tolkar det som en slags boster för "livskraft") och återgår sedan till ursprungsnivån (Bood, Sundequist, Kjellgren, Norlander, Nordström, Nordenström, & Nordström, 2006)

* i de flesta fall räcker det vanligen med ett program bestående av två flyt i veckan under tre veckor, därefter en flytfri vecka följt av ytterligare en treveckorsperiod (det vill säga totalt 12 flyt under 7 veckor) för att blockera stressresponsen och därmed möjliggöra återhämtning för kroppen och psyket (Bood, 2007)

* i de flesta fall föreligger inga större effektskillnader mellan 12 och drygt 30 flyttillfällen (Bood, Sundequist, Kjellgren, Nordström & Norlander, 2007)

* typiska effekter efter 12-flytsprogrammet är att patienternas sömnkvalitet förbättras med 18 % - 23 %, optimismen ökar med 8 % - 10 %, stressen minskar med 25 % - 31 %, ångesten minskar med 25 % - 27 %, depressionen minskar med 24 % - 32 % och smärta med 48 % - 57 % (Bood, 2007)

* en uppföljningsstudie visade att de goda effekterna kvarstod efter fyra månader (Bood, et al., 2006). En kvalitativ fallstudie som kombinerade flyttanken med psykoterapi kunde visa kvarvarande effekter efter 18 månader för patienterna (Åsenlöf, Olsson, Bood & Norlander, 2007)

* i en studie med 12-flytsprogrammet där smärta mättes med hjälp av PAI (Pain Area Inventory) framkom att 22 % av patienterna blev smärtfria, 56 % fick avsevärda förbättringar 19 % upplevde inga förbättringar och 3 % upplevde mer smärta. Det innebar således att 78 % av patienterna blev hjälpta av metoden (Bood, Sundequist, Kjellgren, Nordström & Norlander, 2005)

* för vissa svårare tillstånd som fibromyalgi och WAD (Whiplash Associated Disorder) behövs ofta ett något längre behandlingsprogram innan smärtan börjar klinga av (Edebol, Bood & Norlander, 2008; Kjellgren, Grim & Norlander, in preparation). Svårigheten med dessa patientgrupper är ofta att de i början av behandlingen upplever ökad smärta och då är det viktigt att personalen ger extra mycket stöd och uppmuntran tills den fasen har övervunnits

* mycket goda erfarenheter med kombinationen flyt-REST och terapi. Terapeuterna upplever att behandlingen blir både snabbare och effektivare (Kjellgren, Buhrkall & Norlander, 2010; Åsenlöf, et al., 2007)

* det föreligger inga större skillnader vad gäller behandlingseffekter mellan män och kvinnor (Bood, Kjellgren & Norlander, 2009)

* patienterna minskar spontant under behandlingsperioden såväl sin alkohol som läkemedelskonsumtion (Bood, et al., 2005)

* metoden tycks inte vara beroende av placeboeffekter, vare sig förväntan (Norlander, Kjellgren & Archer, 2001), uppmärksamhet (Bood, et al., 2005) eller personlighet (Kjellgren, Lindahl & Norlander, 2009).

 

Forskning kring flyttanken – den tredje vågen

Human Performance gruppens insatser vid Karlstads universitet har väsentligen stärkt evidensgraden för flyt-rest metoden. Parallellt som olika resultat har presenterats i massmedierna har också det publika intresset för metoden ökat. Numera lär det finnas en bra bit över 100 privata flytstudier runt om i landet som rapporterar om nöjda kunder och en intresseorganisation har till och med bildats för att få metoden mer accepterad. Denna bakgrund gör det angeläget att gå vidare med mer kliniskt inriktade studier.

 

Det behövs en tredje forskningsvåg där flyttankar i stor omfattning placeras ut i kliniska miljöer som på vårdcentraler, smärtmottagningar och så vidare. En sådan forskning skulle vara mer inriktad på hur tekniken kan integreras i mottagningarnas vardagliga verksamhet. Ett viktigt steg åt rätt håll är att Region Skåne nu har tecknat avtal om att patienter får använda högkostnadsskyddet för behandling med bland annat flyt-REST.