Loggboken

Den internationella rankingen av universitet 2014

2014-03-08

Nyligen kom den internationella rankingen av universitet och högskolor, nämligen World Reputation Rankings 2014. Tio-i-topp listan bestod som vanligt huvudsakligen av etablerade amerikanska universitet med Harvard University främst. De två brittiska universiteten Oxford och Cambridge var, liksom tidigare, de enda icke-amerikanska universiteten på listan.

 

Nyhetsförmedlingen i Sverige var tämligen ensidigt dyster och fokuserade på att det numera endast finns ett svenskt universitet på listan bland de 100 främsta, nämligen Karolinska Institutet. Men det behöver ju inte nödvändigtvis betyda att våra främsta universitet har försämrats. Vi lever i en alltmer globaliserad värld och flera universitet i framförallt Asien får en allt större genomslagskraft i forskningen. Då blir det naturligt att det bli trängre på listorna. Bland de 50 bästa universiteten kan vi efter tio-top-listan bland annat se följande sammansättning:

 

11. University of Tokyo, Japan 

19. Kyoto University, Japan 

21. National University of Singapore (NUS), Singapore 

26. Seoul National University, Republic of Korea 

36. Tsinghua University, China 

41. Peking University, China 

43. The University of Hong Kong, Hong Kong 

50. Osaka University, Japan 

 

Det är bara en tidsfråga när något asiatiskt universitet kommer in på tio-i-topp listan och det bör vi inte betrakta som något problem. Det är också orimligt att jämföra lilla Sverige med USA. En mycket mer rättvis jämförelse skulle vara att jämföra Sverige med förhållanden i en amerikansk delstat och i en sådan jämförelse ligger vi inte så illa till.

 

Som sagt vi har ett universitet med bland de 100 bästa. Sedan får vi komma ihåg att för ett litet land som vårt kan vi inte räkna med att lärosätena skall ha topprestationer inom alla vetenskapsgrenar. Det viktiga är att våra universitet sammantaget kan uppvisa maximala prestationer inom olika vetenskapsgrenar. Analyserar vi rankinglistorna för de hundra bästa universiteten på det viset ser det mycket ljusare ut. Det är bra att vi har åtminstone ett par universitet med i alla kategorier förutom i en.

 

Den stora goda nyheten blir då att Karolinska institutet hamnar på 14:e plats inom kategorin Clinical, Pre-clinical and Health (kliniska vetenskaper inom hälsoområdet)! Lunds universitet hamnar på en hedervärd plats 77 på samma lista.

 

Kategorin Life Sciences (molekylära vetenskaper typ biomedicin) måste betraktas som en svensk paradgren med Uppsala universitet, Lunds universitet, Karolinska institutet, Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet på listan! Varför kunde inte medierna informera om detta fina resultat?

 

Sedan kan vi glädja oss över att i kategorin Engineering and Technology (ingenjörsvetenskaper och teknik) finns tre svenska universitet med, nämligen Kungliga Tekniska Högskolan, Lunds universitet och Uppsala. Inom Physical Sciences (fysik) finns Stockholms och Lunds universitet representerade och dessa två stora universitet finns även med på 100-listan för Arts and Humanities (humaniora).

 

Den stora dåliga nyheten, som borde ha lyfts fram och diskuterats, är att vi inte med ett enda universitet finns med i kategorin Social Sciences (Samhällsvetenskap). Internationellt brukar man räkna in ämnen som företagsekonomi, nationalekonomi, geografi, rättsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, statskunskap, sociologi, socialt arbete med flera.

 

I Sverige (och övriga Norden) räknas även psykologiämnet in i denna grupp men internationellt ingår ämnet naturligt i medicinska och kliniska sammanhang och anses därför höra hemma i kategorin Clinical, Pre-clinical and Health. Rent kulturellt står också psykologin, enligt min mening, närmre medicinska och kliniska traditioner än de utpräglat samhällsvetenskapliga. Inom psykologiämnet har vi en stark tradition att producera våra vetenskapliga arbeten i internationella vetenskapliga tidskrifter.

 

Det är just den traditionen som flera svenska ämnen som ingår i begreppet samhällsvetenskap saknar. Är man inte med i den internationella diskussionen och granskningen inom sin vetenskapsgren, ja då riskerar man att bli provinsiell i bästa fall. Det är också mycket sannolikt att det är just de svaga prestationerna inom kategorin Social Sciences som bidrar till att vi endast har ett universitet med på den sammantagna 100-listan. Botemedlet måste bli ökad internationalisering inom detta område!