Loggboken

Framgångar för svenska universitet

2016-03-13

Helt nyligen damp den senaste rankingen från World University Rankings 2015-2016 ner i min mejllåda. Det är alltid kul och lärorikt att studera dessa listor som många av oss i universitetsvärlden hungrigt kastar oss över. Världslistan, som rankar universitet från plats 1 till plats 800, såg i toppen ut ungefär som vanligt. De tio översta platserna utgjordes av sex amerikanska universitet, tre brittiska och ett schweiziskt.

 

Intressantare då är att se hur de svenska universiteten klarar sig i den internationella konkurrensen. Det får betraktas som en framgång att 11 svenska universitet befann sig klart i den övre halvan av listan med 800 lärosäten. Det är ett bra resultat för ett så litet land. Samma universitet återkommer också på Europalistan som enbart har plats för 200 universitet.

 

Det visar om inte annat att stora nyheter inte bara behöver handla om katastrof och elände. Visst hade det varit trevligt om våra medier hade uppmärksammat denna goda nyhet i större utsträckning.

 

Här kan vi se de svenska universitetens placering på Världslistan och på Europa-listan. De tvåhundra första platserna på Världslistan rangordnas enligt 1 – 200, därefter sker placeringen efter olika intervall. På Europalistan sker indelning i intervall redan efter 100. Här kan ni se de svenska universitetens placeringar på de två listorna:

 

 

Lärosäte

Världsplacering

Europaplacering

Karolinska Institutet

28

9

Uppsala universitet

81

32

Lunds universitet

90

37

Stockholms universitet

136

64

KTH 

155

74

Göteborgs universitet

180

90

Chalmers 

201-250

121-130

SLU

201-250

121-130

Linköpings universitet

251-300

131-140

Umeå universitet

251-300

141-150

Örebro universitet

301-350

161-170

 

 

Kommentarer: Naturligtvis känner jag mig stolt över Karolinska Institutets utmärkta prestation. Det var en välkommen nyhet efter en jobbig tid med ett uppmärksammat fall av oetisk forskning.

 

Att institutet hamnar på 28:e plats bland världens universitet är en fantastisk insats. Framförallt var det indikatorerna forskning och citeringar som lyfte fram Karolinska. KI är ett av världens ledande medicinska universitet och står för cirka 40 procent av den medicinska akademiska forskningen som utförs I Sverige. Att ett så pass profilerat universitet ändå hamnar så högt jämfört med universitet med ett bredare utbud är verkligen starkt. KI hamnade bland de 10 bästa i Europa.

 

Bilden som framtonar är som sagt att de svenska lärosätena står sig bra i konkurrensen. Skall någon ytterligare uppmärksammas så måste det vara Örebro universitet. Såg en intervju med deras rektor, Jens Schollin, som säger ”med endast 16 år som universitet är det en fantastisk utveckling”.

 

Det är bara att hålla med och gratulera. För sexton år sedan var det ju fyra högskolor som upphöjdes till universitet, däribland Örebro. Det lärosätet har verkligen visat vad ett strategiskt och målmedvetet arbete kan leda till!

 

Däremot är det naturligtvis lite bekymmersamt att de andra tre nya universiteten inte ens hamnar på den nedre halvan av de 800 bästa universiteten i världen. Här finns förvisso lärdomar att dra för framtiden genom jämförande studier.

 

Samtal som jag under årens lopp haft med många kolleger och vänner från olika lärosäten har fått mig att dra slutsatsen att kraftfull inriktning på forskning, både etablerad sådan och med öpenhet för nytänkande och det okonventionella, är en avgörande framgångsfaktor. En sådan inriktning ger många ringar på vattnet och innebär också att det blir naturligt för lärosättet att tillsätta rektorer enligt principen primus inter pares (den främste bland likar) det vill säga skapa ledningsstrukturer som förmår att fokusera och agera strategiskt för det som är akademins huvuduppgifter. Detta är viktiga kännetecken för Karolinska Institutet och för våra andra toppuniversitet. En sådan inriktning innebär ju inte att allt måste göras på gammalt sätt. Även universiteten skall ju vara "i tiden".