Loggboken

Brukarrevisioner med hjälp av

ConSat-R

2016-05-29

Socialstyrelsen har på sin webbsida Kunskapsguiden.se en information om brukarrevisioner som ett sätt att ge patienter (brukare) möjligheter till ett rejält inflytande över vård och omsorg

 

De skriver bland annat:

Genom brukarrevisioner får brukare och patienter möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser. En brukarrevision kan göras genom samtal, intervjuer eller enkäter med personal och brukare i en verksamhet.

 

Brukar- och patientinflytande avser ofta brukarnas och patienternas möjlighet att som individ eller grupp påverka innehållet i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser. Brukarinflytande kan till exempel tillämpas genom kooperativ, områdesstyrelse, kundvalssystem, brukarundersökningar, brukarrevisioner och kvalitetssystem.

 

Det är viktigt att brukarna finns med i och leder hela processen, alltifrån att ta fram och ställa frågor till att analysera resultatet. Det som kommer fram vid revisionen kan få en viktig funktion i utvecklings- och förändringsarbetet i en verksamhet.

 

Det finns flera metoder för brukarrevisioner och tre exempel är

  • brukarstyrd brukarrevision
  • FoU Västernorrlands brukarrevision
  • Göteborgsmodellen.

 

En ytterligare modell som bör uppmärksammas är det vetenskapligt utprovade instrumentet Consumers Satisfaction Revised (ConSat- R). Instrumentet har reviderats och förbättrats genom en panel bestående av 21 brukare där 7 kom från landstingens psykiatri och 11 från kommuners sociala omsorg. Vad gäller diagnoser hade 16 av brukarna schizofrenidiagnos, 3 affektiva psykoser, därtill enstaka ADHD, samt övergående psykostillstånd.

 

En viktig idé med ConSat-R är att instrumentet fylls i återkommande och alltså inte endast vid enstaka högtidliga revisionstillfällen som är vanligt för en del modeller. Därmed markeras att det skall vara ett normalt inslag i vård och omsorg och de professionella utbildas i att se kritik och diskussioner kring bemötande och behandling som viktiga inslag i professionen.

 

Det är de berörda brukarna själva, och inte externt kommande ”expertbrukare”, som fyller i formulären och som lämnar in dem återkommande till sina närmsta vård- eller omsorgsgivare. Detta förfarande står inte i motsättning till att brukarna ges möjligheter att i väntrummen vid vissa tillfällen anonymt fylla i ConSat-R och lägga det i en låda.

 

I det första fallet, det vill säga när brukaren utan anonymitet lämnar in formuläret, så förs skattningarna in i journalen och utgör ett viktigt inslag i hur behandling och bemötande kan förbättras för brukaren. Samtidigt sammanställs resultaten för att en mottagning skall få en helhetsbild av hur man bedöms av brukarna och vad som eventuellt behöver förbättras. Sådana sammanställningar kan sedan jämföras med anonymt inlämnade formulär vilket ger information om hur öppet kommunikationen mellan brukare och vårdare fungerar.

 

ConSat-R består av elva frågor som besvaras på en sjugradig skala enligt följande exempel: ”Mycket dåliga möjligheter”, ”Dåliga möjligheter”, ”Ganska dåliga möjligheter”, ”Lika god som dålig (kan ej avgöra)”, ”Ganska goda möjligheter”, ”Goda möjligheter”, ”Mycket goda möjligheter”. Instrumentet utvärderas både för varje fråga och för det samlade resultatet som omvandlas till en skala 0 – 100, där 0 betyder att man är synnerligen missnöjd med behandling och bemötande och där 100 betyder att man är synnerligen nöjd. Här är frågornas utformning:

 

  • Hur har Du upplevt möjligheten att få hjälp vid behov?
  • Hur har Du upplevt stämningen i Dina möten med personalen?
  • Hur har Du upplevt personalens sätt att vara och bemötande?
  • Hur har Du upplevt möjligheten att få samtal, rådgivning och behandling i olika former?
  • Hur har Du upplevt möjligheten att få träffa samma personal?
  • Hur har Du upplevt möjligheten att få information om din sjukdom och dina svårigheter att fungera, planera och fatta beslut?
  • Hur har Du upplevt möjligheten att vara delaktig i beslut som fattats
  • (a) Har Du ordinerats medicin för psykiska besvär? (b) Om Du har mediciner, hur har Du upplevt medicineringen? (c) Om Du inte har ordinerats medicin, hur har Du upplevt det?
  • Hur har Du upplevt möjligheten att få psykosocial hjälp? (Exempel på detta kan vara stöd för att bibehålla och/eller förbättra funktioner i vardagligt liv och det sociala nätverket. Andra exempel är insatser för att påverka ekonomi, arbete, studier eller bostadssituation.)
  • Hur har Du, så här långt, upplevt att den hjälp Du fått gör att Du fungerar/mår bra?
  • Känns Dina kontakter som en trygghet för att Du i framtiden skall känna tillfredställelse med tillvaron – kunna känna Dig väl till mods?

 

ConSat-R används redan på ett flertal ställen runt om i landet. Den ger ett underlag för brukarrevisioner, dialoger och förbättringsarbete.

 

Här har ni artikeln som handlar om ConSat:

 

Norlander, T., Ivarsson, B., Andersson, J., & Nordén, T. (2016). Consumer Satisfaction Rating Scale: Revised for use in both psychiatry and social services. Social Behavior and Personality, 44, 931-942.